Dilemma. Eller...?

Dramaqueen, det är ett alldeles ypperligt ord för en sån som du. Dramaqueen.
Jag undrar om du ens är värd att få ett helt inlägg i min respekterade och överlästa blogg, men jag känner att om du läser det så kommer du att ta åt dig.
Det hela började med en liten skitsak som en oinbjudan och en lögn som blev jätteuppblåst och allt är mitt fel, det tycker jag är det roligaste, att allt (som vanligt) är mitt fel. Trots att det är flera personer inblandade i detta lilla byhåledrama.

Det jävligaste med dig är att du skaffar pojkvän och då är det tydligen helt okej med att bara skita i alla kompisar, inte för att jag längre räknar dig till en av mina vänner, men iallafall. Och det är inte första gången vi har detta problem, nej, det har hänt tidigare, som incidenten med Antonia.
Då gick det alldeles ypperligt att låtsas som ingenting när det väl kom till kritan och vi möttes face mot face.

Nej, nu är du borta ur min telefonbok och från och med nu så ska jag inte yppa ett ord om dig.
Du finns inte i mina ögon längre.

Dagens låt: Luca Turilli - I'm alive

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback