He känns som nyss.

Upp och ner, hit och dit. Det är 3 år sedan jag blev bjuden på tedejt hemma hos Marcus på Nygatan i käraste Arvidsjaur. Sedan dess har det hänt en hel del, vi har skrattat, bråkat, gråtit, pussats och flyttat runt, utan att ha tröttnat på varandras sällskap. Och jag hade inte velat ha det på något annat sätt. Puss älskling.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback