Snoriga tider

I tisdags fyllde Hanna Dahlberg 17 år (grattis för den delen) och ända sen dess har jag känt mig konstant bakis, men det är inte förrän nu jag har förstått vad som har hänt: Förkylningen har slagit till igen.

Men tro inte att det är någon vanlig förkylning utan den återkommer varje år vid lite olika årstider, men alltid lika ovälkommet, man tycker att efter 17 och ½ år så borde mitt immunförsvar vara bättre, men ack så fel man kan ha. Eftersom det finns fler förkylningsvirus än något annat på jorden (min egen uppskattning) så kommer dom små jäklarna alltid på något nytt sätt att slå sig in genom slemhinnorna och rota sig djupt inuti mig och börja med den konstanda förökningen.

Så nu tar min kropp avstamp och förbereder sig på den (uppskattningsvis) helvetiska perioden med konstant huvudvärk, snorande och den evinnerliga hostan som vanligtvis brukar komma i samma veva (som dock biter sig kvar och håller i sig långt efter de andra sjukdomssymptomen har gett vika).

Förra året var ett undantag, så allt är inte hopplöst efter allt, jag slapp hostan helt!
om saker och ting utvecklas i samma tempo, då mina vänner, kommer Matilda snart att vara de friskaste människan i världen.

Ja, och källan till allt ont: I'm blaming you reka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback