Det är fortfarande inte riktigt bra, men efter många timmar under täcket och ännu fler tårar senare står jag på benen iallafall.

Fick sällskap av en trasig människa igår också, kanske hjälpte, men jag vet inte.
Jag vet iallafall att jag inte riktigt är mig själv, och kommer nog inte att vara det på ett tag, så ha överseende om jag inte är så festlig, men jag måste tänka på mig nu. Vad jag behöver, vad jag vill, vad jag ska låta bli.