Haha, åh jag hatar mitt liv. Igår när jag var ute och sprang (lite less på att aldrig utmana mig själv) blev det upp och ner för lillberget ett par gånger, sista varvet ner lät jag bara benen gå av sig självt och fort nanting gick det! Tills fötterna tappar allt fäste och man flyger som en liten hjälplös vante ner efter en kolsvart väg.

Låg kvar en bra stund utan att våga röra mig, men tog mig upp och märkte att det hade gått bra. (Kan lova att det var brutal dödsångest där ett tag) Idag däremot är mer som hela kroppen öm och höger knä är inte alls okej, svullet som tusan och gör ont.

Så. Var tvungen att avboka mitt boxningspass med Vickis, jag som verkligen hatar när folk gör sånt. Sen att det inte är en dålig ursäkt tar inte bort det faktum att det låter så.

Jäkla skit.

Jaaaaaaaa, har äntligen fått mig en liten plan nu. Inte på onsdag, och inte heller onsdagen efter det. MEN onsdagen som följer kommer jag ÄNTLIGEN få sova i min favoritfamn igen :)))))))))))))))

Annars bra start på veckan, kort jobbdag och myshäng med Sophie på kvällskvisten, ytterst trevligt, nu väntar jag bara på att lillknodden ska komma så man får snusa bäbis!
Och sen ska jag tydligen boxas med min chef på onsdag... Vad har jag gett mig in på?

Fort var det gjort var den helgen (snart) slut. Jösses.

Nåja, gårdagen på Lappis var helt okej, förfesten dock desto roligare (som det brukar vara) med bandbildning och charader. Goa människor man känner! Desto skönare idag att man var nykter dock, menmen, känns lite som att Arvidsjaurs uteliv inte ens försöker leverera. Mer hemmafester åt folket!

Jaja, nu ska jag sluta svamla och traska till Biffen för att klappa på valpis.Hihihihihi.

¨Ledig lördag idag (har nog aldrig njutit så mycket av att inte jobba) och har stora tvättdagen på schemat (mindre kul att ena maskinen är trasig så det kommer ta aaaaslång tid, nåja)

Sen ikväll vankas det lite festligheter hos Johan, men innan dess ska jag ge mig på att göra egen sushi. Bara för att jag är så äckligt sugen på det!

Nä, återgå till att diska och plocka iordning här i kaoset litegrann innan första laddningen ska hängas. Hejs!

Sådär ja! Tyckte jag var asduktig förra året som krängde årets första löptur den 11e januari, kan meddela att jag kläckte det rekordet med en hel vecka, plus 2 dagar. Tjoho!

Bidde 9,25km på 1.05 med Larsa som sällskap! Brutalt imponerad av killen som ville dö efter 4 km.

Annars, kan ni gissa? Jooooobbaaar! Jämt och hela tiden. Men på lördag, då jävlar i min lilla låda är jag ledig! Och söndag också. Helt superlyrisk över detta.

....Och vet ni? Bara 3 veckor kvar tills jag får återse Hoffis igen :)

Bara random.

Har absolut ingen koll på vilken veckodag det är nu, allt är liksom upp och ner. Som alltid vid helgdagar. Men söndag säger kalendern iallafall, så då håller jag med.

Händer inget alls, jobbar hela tiden igen men klämde in en liten filmkväll med Lars igår efter jobbet. Men ska sanningen fram så sågs halva och resten sovs bort, men det lilla jag såg var faktiskt helt okej. Fast slutet var tydligen mycket bättre. Typiskt.

Nä, lunch, kläder och sen off to work. Till stängning. Igen. Kom och säg hej!

Jahaja. Hade man helt plötsligt lite småplaner då julpengarna gick åt till en biljett till Sweden Rock. Sommar, tält, musik och bärs med den allra finaste. Blir nog inte bättre än så.

Fett med pepp på Morgana Lefay, Sonata Arctica och AVANTASIA! Mwihih!

Hejhej! Hemma nu igen och julen var fin. Söndagen pös jag som sagt till Skellefteå där det blev en panikrunda i stan och sen 360 (helt okej, men personalen kunde vart trevligare, nåja)
Sen hem för lite middag och sen uppesittarmys, en sak som är säker är att när Sean Banan är bäst, då är det inte bra!

Sen körde vi till Böle måndag för julfirande. Supermysigt det med, massa god mat (enda dagen om året man kommer undan med att klämma 5-6000 kalorier) och fina julklappar. Sen sällskapsspel och ett ypperligt fint julsamtal från Hoffa. Börjar fan kännas i lillhjärtat att man inte har setts på ett tag. Nåja, 4 weeks to go!

Och idag sitter man och väntar på gäster och dricker öl i sin ensamhet.. Hehe. God jul och fortsättning nu!

Eller somnar sittandes iallafall. Idag var visserligen den minst hektiska dagen på länge på jobbet men nu när jag kom hem och verkligen kopplade av känns det hur trött och sliten man är efter allt springande fram och tillbaka i flera dagar.

Men nu. NU JÄVLAR ÄR JAG LEDIG! Och ikväll kommer Leo förbi en sväng, inte för att jag är så värst taggad på att vara social, men för att jag saknar mina vänner och vill se dom lite mellan varven.

Imorgon blir det Skellefteå (blir att testa 360 där, får se om dom levererar) och Böle på måndag och sedan hem på tisdag och partaja lite. Vilka är på förresten? Vart är festen?

Åh. Hatar att mitt planerade liv alltid går käpprätt åt helvete. Så fort man har planerat nåt så kommer det nåt som kommer i vägen. Just nu är det en trilskande bil som sätter käppar i lillhjulet... Gosh.

Jo, annars då? Jobbar jämt typ. Eller sover. Eller tränar. Eller äter. Längtar som attan till efter alla mellandagar och allt skit som kommer efteråt. (Trettondagen osv) då man kanske får tillbaka ett litet socialt liv iallafall.

CIAO

Herreguud! Vart tar all tid vägen?! Det har redan gått 4 veckor sen Marcus åkte, alltså bara 5 veckor kvar. Fan, hoppas dom veckorna går lika fort :))

Nackdelen är att jag då kan säga adjö till no shave-November/December/January... Vinterpälsen bara frodas!

Hej. Nu kommer det ett lite längre inlägg här. Som ni kanske redan vet så har jag blivit en sån människa (som jag för två år sedan ALDRIG hade trott) som faktiskt tycker att det är kul, mår bra och känner mig grym när jag tränar. Springer lite mer än en mil på under en timme utan att ta ut mig helt och kan pressa mig själv till den gräns där jag kräks.

MEN. Här kommer ett men. Det är ju alltid roligare att göra saker när man har en vän eller flera vänner med sig och då jag själv har en tjurig vinnarskalle som tänder till direkt man känner att det blir en challenge så är det sjukt roligt att ha små tävlingar. (På rak arm, tex snabba sprinter, stafetter, mm.) Som förr på idrotten. Superkul ju!

Så, vad jag egentligen vill komma till är att jag saknar en träningspartner. En på ungefär samma nivå som en själv, som tycker att det är kul, som biter ihop och kör trots att man kanske har jobbat länge, är lite småsliten eller vad fan det nu finns för dåliga ursäkter. En som kan motivera en själv lite och så man kan se framstegen växa tillsammans.

Är det nu någon som känner sig manad så kan ni ju lämna en kommentar eller höra av sig på annat sätt. En som inte hittar tid till en workout, utan tar sig tid. En som kan pusha, och som man kan pusha tillbaka, som man kan umgås med och faktiskt göra nåt som man mår bra av, och som man får tillbaka tusenfalt sen.

Ps. Ni behöver ju inte kötta 5 superpass i veckan, men bara man får sällskap någon gång mellan varven. Och sluta med ursäkterna. För sådant är jag less nu.